Web-in-Box

Den här webbplatsen anpassar sig efter alla skärmstorlekar, så oavsett om du besöker den från din dator, surfplatta eller smartphone så visas innehållet på ett tillgängligt sätt.

Vill du också ha en snygg och smart hemsida? → webinbox.se

Området

Karta över Sågudden

Byggnaderna

Tangenstugan (2)

Tangenstugan är byggd på 1700-talet och gården stod ursprungligen i Långlanda i vår grannkommun Eda.  Den flyttades till Sågudden 1928.

Under Jul på Sågudden är den platsen för Barnens jul på Sågudden.

 

Visthusbod (3)

Visthusboden hör till Tangenstugan och är från 1600-talet eller tidigt 1700-tal. Den står på ett underrede av stolpar för att hindra skadedjur att ta sig in i boden, där man förvarade spannmål, korv, fläsk och annat ätbart. Den kom till Sågudden 1937.

 

 

 

WC/förråd (4)

Sågställverkstaden var den enda byggnaden som fanns kvar från sågverksepoken. En brand totalförstörde verkstaden, men den  ersatts av ett nybygge i samma stil.

 

Museum/Storbondegården (5)

Storbondegården är byggd i början av 1800-talet och flyttades till Sågudden från Berg i Ny socken.1922 stod den klar för invigning och är nu ett överraskande innehållsrikt museum i tre våningar. Här finns tidsenliga miljöer i kök, undantagskök och gästabudssal, dalmålningar, allmogemöbler och massor med intressanta föremål. Ett rum är fyllt med målade allmogeskåp från västra Värmland. En magnifik värmländsk bonad från 1778 pryder en hel vägg i 1700-talsrummet.

En omfattande samling föremål från forntiden är ordnad i en överskådlig och intressant utställning, där man kan följa utvecklingen från istid till medeltid. Under valven i kyrksalen har de medeltida träskulpturerna fått sin plats. De kyrkliga skamstraffens historia, målningar och skulpturer hör till utställningen i nästa rum, där föremål från ett flertal kyrkor i västra Värmland visas.

Jul på Sågudden är huset fullt av utställningar, försäljning av hantverk och ätbart för julen.

 

Stolpbod (6)

Stolpboden med vällingklocka har byggnadsåret 1784 och kommer från Skällarbyn, Köla socken i Eda kommun. Det är en tvåvånings gavelstolpbod där säden förvarades i den övre och mjölk, kött, bröd mm i den undre våningen. 1929 kom den till Sågudden.

 

 

Loftskjul(7)

Loftskjulet hörde också till gården Tangen. Det är byggt på 1600-talet och på ett lås står det MOS 1697. I bottenvåningen fanns vedskjul, redskapsbod eller fårkätte. Övervåningen användes till sommarsovrum och som tillflykt när en fara nalkades. Gränstrakterna mot Norge kunde det vara oroliga. Den flyttades till Sågudden 1928.

 

 

Soldattorp (8)

Soldattorpet flyttades till Sågudden1944 från Kärrsmossen strax utanför Arvika. Här bodde den indelte soldaten Kärrsfelt, som fick sitt namn av Kärrsmossen. Detta soldatboställe hade rotenummer 78 i Jösse kompani nr 5 i Kungliga Värmlands regemente. Indelningsverket som genomfördes av Karl XI varade till 1901 då allmän värnplikt infördes. Indelningsverket innebar att varje landskap skulle ställa upp med ett regemente på 1200 man. Bönderna bildade soldatrotar som var och en skulle hålla ett torp, en soldat och hans familj.

Jul på Sågudden firar soldaten och hans familj jul med julgran och pepparkaksbak.

 

Olle Rökares stuga (9)

Olle Rökares stuga är från Haga i Arvika och strax bredvid står en rökkur som använts för att röka korv och kött. 1967 flyttades stugan till Sågudden.

Under Jul på Sågudden är stugan öppen med försäljning av hantverk, hemlagat och massor av julstämning.

 

Rökstuga (12)

Rökstugan kommer från Spettungen, Lekvattnets socken i Torsby kommun. Den är byggd i omgångar från 1700-talets slut och in på 1800-talets början och var Västra Värmlands fornminnesförenings första byggnad. Man fick den i gåva från ett skogsbolag. Den återuppfördes på Sågudden och 1915 stod den på plats.

Det var skogsfinnarna som började flytta till Sverige på 1570-talet och sökte sig band annat till de värmländska skogsbygderna. Typiskt för deras hus är den stora rökugnen för uppvärmning och att det inte finns en skorsten utan röken svävar fritt i rummet och lägger sig utmed taket. När röken blir för tät kan man öppna en lucka i taket. I svenskstugan finns öppen spis och skorsten.

Vid Jul på Sågudden, som alltid inträffar andra adventshelgen, ges ett av få tillfällen att uppleva elden i rökugnen.

 

Rökkur (1o)

 

 

  

 

 

 

Kärlekskupan/lusthus (15)

Allen Hopwood Grey skänkte detta lusthus, som kallas Kärlekskupan, till Arvikas första stadspark. När varmbadhuset uppförde där 1924, flyttades den hit till Sågudden.

 

 

 

Väderkvarn (16)

Väderkvarnen kommer från Värmlandsnäs och är en holkkvarn med två stenpar, vilket är tämligen ovanligt. De kunde bara användas ett i taget. Kvarnmaskineriet är intakt. 1925 var den på plats.

 

 

 

 

 

 

Nystuga med kafé nystuga (17)

Nystuga är som namnet säger den nya stugan här på Sågudden. Den stod färdig 2009 och innehåller Kafé Nystuga som finns i den ena flygeln och en utställningslokal i den andra. I resten av huset finns kök, arbetsrum och andra nödvändiga utrymmen.

Västra Värmlands Fornminnesföreningen, som äger byggnaderna på Sågudden och ansvarar för museiverksamheten och kaféet, har här kontor och plats för sammanträden, föreningsmöten och olika arrangemang.

 

Smedja (18)

En finnsmedja som kommer från Glassnäs i Älgå socken, Arvika och har ägts av den "trollkunnige" Mattes. Gammal utrustning finns kvar. 1941 flyttades smedjan till Sågudden.

Jul på Sågudden demostrerar en smed hur man smidde förr i tiden.

 

Kölna (19)

Den användes för att torka malten som var en huvudingrediens vid öltillverkningen. Kölnans ursprungliga plats var Sandviken i Brunskog socken, Arvika och flyttades redan 1916 till Sågudden.

 

 

 

 

SCHRÖDERSTUGAN (20)

I stugan bodde en tid författaren och jägaren Gustaf Schröder. Han skrev många livfulla skildringar från den värmländska vildmarken.

 

 

 

Skvaltkvarn (21) 

Skvaltkvarnen drevs med vattenkraft och användes för att mala säd. Den kom från Ulfsjötorp i Gräsmarks socken, Sunne kommun. 1925 flyttades den till Sågudden.

 

 

 

Bastu (22)

Bastun var ursprungligen till för bastubad men kom senare att användas som linbastu i samband med beredningen av lin. Bastun kom 1926 från Växvik i Köla socken, Eda kommun.


 

 

Båthus (23)

Båthuset med en kyrkbåt ägdes av Finnebäck och Toltans kyrkbåtslag i Brunskogs socken, Arvika. Den flyttades till Sågudden 1925 och samma år uppfördes båthuset.


 

 

 

Slöjdstugan/folkdans (24)

Huset var drängstuga på gården Gate i Arvika och flyttades till Sågudden 1945. Den disponeras av Jössehäringarnas folkdansare.

 

 

 

Åkdonshall (25)

Åkdonshallen byggdes 1932 för att förvara den stora samlingen av åkdon och jordbruks- fiske- och hantverksredskap.

Numera finns en intressant utställning av kärror, vagnar och andra åkdon liksom en exposé av jordbruksredskap. Åkdonshallen är för närvarande endast öppen vid speciella tillfällen.

 

Övrigt

barnens DJURHAGE (26) 

Under sommaren kommer barnen att kunna möta kaniner, höns, får och minigrisar.

 

 

 

 

 

 

 

 


boulebana (11)

 

järnåldersgrav (14)

 

lekplats (13)

På lekplatsen finns bland annat gungor, klätterställningar och rutschbana.

 

 

 

 

BALANSBANA (27)

Den  långa balansbanan inbjuder till många olika gång och klättersätt!

 

 

 

 

 

toaletter (4+17+20)

 

örtagård (1) 

I örtagården upplever du böljande hav av perenner, där de allra flesta växterna har en anknytning till örtmedicin. Örterna inordnas i olika teman baserat på vilken verkan växterna har och vad de kan användas till. Allt från rena medicinalväxter till växter som används i matlagning eller till olika skönhetskurer. I något kvarter samlas renodlade bi- och fjärilsväxter .

Örtagårdens centrum har muromgärdade, upphöjda planteringar, med sittplatser för besökarna.

 


På Sågudden finns även  ett stort antal svenska träd vars namn finns skyltade.